I takt med att Sverige blir alltmer tjänsteinriktad, blir även kontoret en allt vanligare arbetsplats för den arbetande befolkningen. På kontoret ska tjänstemän ibland alstra texter eller koda, medan de andra gånger ska låta sig inspireras eller arbeta analytiskt. Vid vissa tillfällen ska känslig information hanteras men vid andra ska information låtas florera. Kontor ska byggas utifrån

Aram Seddigh, kontorsforskare, rådgivare och föreläsare        Foto: Klara Leo

alla dessa premisser och tjänstemän ska snabbt kunna pendla mellan dessa olika aktiviteter. Hur skapar man kontor som kan underlätta dessa skiften och vilka organisatoriska processer/styrmedel ska införas?

En livfull debatt pågår om kontorets utformning påverkar dess brukare och om vissa typer av kontor är bättre än andra. Öppna kontorslandskap kontrasteras ständigt mot egna kontorsrum eller det som fackmannamässigt också kallas för cellkontor. Förespråkare för öppna kontorslandskap påpekar vinster i form av informationsutbyte, flexibilitet inom organisationen, lägre hyreskostnader per medarbetare och bättre överblick. Förespråkare för cellkotor å sin sida framhäver det öppna kontorslandskapets utmaningar gällande buller, visuella störningsmoment, upplevelsen av trängsel och svårigheten att på sin ordinarie arbetsstation kunna skapa sig ett eget utrymme.

Diskussionerna om ämnet har varit och är fortsatt högst aktuella. På arbetsplatser där beslut har tagits om en kontorstransformation, då oftast från cellkontor till öppna kontorslandskap, låter sig inte beslutet obemärkt pasera förbi medarbetare eller mellanchefer. Tvärtom blir ämnet oftast föremål för livliga diskussioner och motstridiga uppfattningar om konsekvenserna av den nya kontorsutformningen, kan även leda till starka känsloyttringar. I vanliga fall kan forskningsläget fungera som en kompass för beslutsfattare, men när det gäller kontor och kontorsutformningens påverkan på dess brukares hälsa och produktivitet lämnas dem utan några större hjälpmedel att hamna på rätt kurs. Forskningen inom fältet är begränsad och har framförallt centrerats kring aspekter såsom ljud, ljus och känsla av avskildhet. Skiftar vi fokus och placerar chefens/ledarens och medarbetarens behov i centrum och ställer oss frågan om hur dessa behov kan tänkas variera beroende på kontorets utformning, hittar vi ännu mindre stöd för eventuella teorier.

I möte med organisationer och arbetsplatser samt medarbetare och chefer väcktes hos mig en nyfikenhet. En nyfikenhet att studera hur olika typer av kontor och parametrar i dessa påverkar hälsa och produktivitet hos medarbetaren. Allteftersom utvecklades idén om forskningen vidare och sedan början av 2011 har jag som doktorand studerat kontorets påverkan på dess medarbetare.

Min forskning, som finansieras av AFA-försäkring (www.afaforsakring.se), vilar på tre grundpelare. Den första handlar om kontorens fysiska attribut och på det sätt dessa uppfyller medarbetarens behov av interaktion och avskildhet, men även arbetsmiljöaspekter såsom ventilation, ljus och ljud. Den andra handlar om produktivitet och den stimulans kontra distraktion som antingen hjälper eller hindrar medarbetaren från att genomföra sina arbetsuppgifter. Den tredje pelaren beaktar styrning och ledarskap och om olika sätt att styra eller leda får olika konsekvenser beroende på vad det är för kontorstyp organisationen verkar i.

Datainsamlingen genomfördes under våren 2012 och nu arbetar jag med att sätta samman den insamlade datan för att påbörja analysarbetet. Här kommer jag allteftersom beskriva mina resultat populärvetenskapligt och recensera annan relevant forskning inom området.

Aram Seddigh
Kontorsforskare & föreläsare